Sommarvattnet

Om vårt vatten

Vatten på 1940-talet

Har på lediga stunder roat mig med att ta reda på lite fakta om vårt vattensystem. 1948 fanns i området drygt 700 stugor. För att försörja dessa stugor samt hotellet fanns 4 bergsborrade brunnar, vid Flottans plan – Hotellet – Torgvägen – och Barnkolonin. Dessutom fanns flera mindre brunnar med handpumpar på olika ställen i området.

Vattenledningarna var av asfalterade stålmuffrör i huvudledningarna, samt av smidesjärnrör i serviceledningar till tomterna. Gamla material som inte längre används.

Tänkvärt är att 1948 användes mindre än 100liter vatten per dygn i normalhushållet. Hur långt skulle detta räcka idag?

För vårt vattensystem byggdes 1948 två vattenreservoarer på vardera 50m3 för totalkostnad av 10.000kr, mycket pengar på den tiden. Och enligt gamla handlingar ansåg man att man därmed hade tryggat vattenförsörjning med mycket god marginal för framtiden. Handlingarna är upprättade av Victor Jansa från Vattenbyggnadsbyrån (som sedermera blev VBB och numer heter Sweco VBB).

Mer vatten behövdes – 1970talet!

Nu räckte dock inte vattnet och på 1970-talet beslutades att bygga ut vattensystemet för att motsvara de utökade moderna kraven. 1975 projekterades nya sommarvattensystemet av Ing Sven G Hellgren, från Hägersten, på uppdrag av HSB.

För att klara behovet av vatten i området fanns numera 16 bergborrade brunnar som tillkommit under senare år. Av dessa var 10 med elektriska pumpanläggningar, samt 6 pumpar med handpumpar. Det befintliga rörnätet ansågs mycket otidsenligt. Det gamla vattenledningsnätet saknade vid 1975 helt reparationsdelar, det gick helt enkelt inte att få tag på längre. Det gamla vattenledningsnätet var dessutom inget rundmatningssystem, utan en mängd ledningar var lagda så att vattnet kunde stå stilla långa perioder då ingen boende fanns på plats och nyttjade vattnet. Detta gav i sin tur ett tidvis mycket ojämnt och varierande tryck på vattnet.

När man nu projekterade för det nya systemet hade vattenbehovet ökat till 300liter/dygn i normalfallet för denna typ av boende (200 liters ökning på 30 år). Man projekterade med en minsta överkapacitet på 50 liter/dygn och hushåll, d.v.s. att vattenverken tillsammans skulle klara en förbrukning om 350liter/dygn och hushåll. Denna kapacitet gäller än idag på vårt vattensystem och pumparna klarade detta.

1975 fanns ca 800 stugor i området. Det var redan då en mängd ”störningar genom vattning av trädgårdar, mm”. Vårt vattensystem har aldrig varit avsett för att använda till vattning av trädgårdar, något vi ser av varje sommar nu för tiden också – vanligtvis på söndagseftermiddagar/kvällar då många vattnar innan hemfärd.

Något som kan ses som lite intressant var att man så sent som 1975 skrev följande utlåtande: ”Inget behov av gemensamt avlopp anses föreligga.” Hur många hade inte ordnat avlopp vid denna tidpunkt? Var hade man tänkt att avloppsvattnet skulle ta vägen? Vid denna tid började dessutom de gemensamma torrdassen försvinna.

Åter till vattensystemet som projekterades, den beräknade kostnaden för hela arbetet, d.v.s. för vattenanläggningar, väganläggningar, parkeringsplatser och dagvattenavledning var 4 855 500kr. Detta uppdelades sig enligt följande:

- vattenanläggningar 2.168.525kr

- väganläggningar 1.407.800kr

- parkeringsplatser 380.000kr

- dagvattenavledning 50.000kr

- projektering och kontroll 280.000kr

- oförutsett ca 10% 423.675kr

- mervärdesskatt 3,09% 145.500kr

Slutkostnaden blev dock ca 11.000.000kr då alla ändringar samt extra- och tilläggsarbeten inkluderats. Skyddsområden för våra vattentäkter hade en stor del i denna fördyring.

Skyddsområden för vattentäkt – ej att förorena eller gräva i!

1975 upprättades förslag till skyddsområde för våra vattentäkter. I förslaget för skyddsföreskrifterna angavs följande:

”Inom skyddsområde skall gälla följande:

Förvaring, transport och hantering av brandfarliga varor ävensom skyddsanordningar för stationär maskin samt motorfordon mm skall ske enligt förordningen om brandfarliga varor.
Förvaring, transport och hantering av smörj- och transformatoljor, tjärprodukter, fenoler, organiska lösningsmedel, gifter, dammbindnings- och isupptiningsmedel samt vissa industriella råvaror, produkter och avfallsämnen skall ske på sådant sätt att grundvattnet inte förorenas.
Förekommande spill eller läckage som utgör risk för vattenförorening skall omedelbart anmälas
Avloppsvatten får inte släppas ut på eller i marken. Avloppsledningar och tillhörande brunnar skall utföras av tätt material och med täta fogar.
Schaktning får inte ske till lägre nivå än ca 3 m över högsta naturliga grundvattenstånd.”

samt många fler punkter som idag är överspelade.

Detta berör ett antal fastigheter i området fortfarande, ibland har dess ägare mer eller mindre bra kunskap om att deras fastighet befinner sig inom skyddsområde. Bilderna visar var skyddsområden finns i vårt område.

Från Flottans plan till Torget.

Karlslundområdet

Byggstart för nytt vattensystem – nu sprängs det!

1977 hade man projekterat färdigt och entreprenadarbetet handlades upp. Undertecknad har läst samtliga arbetsmötesprotokoll från tiden det begavs sig, även besiktningsprotokoll och ritningar. Mycket intressant finns att läsa, t.ex. beslut om att Båtstigens standard ska höjas så att ”t ex barnvagn eller schoppingkärra kan dras”. Undrar hur standarden var innan? Många av Er kommer säkert ihåg.

Det hölls ”arbetsträffar” var tredje/fjärde vecka under hela entreprenadtiden (1977 – 1981). Sommaren 1977 var mycket regnig varför man fick stora problem med fyllnadsmassor på en del ställen och förseningar uppstår. Dagvattenledningar kompletteras på ett flertal håll, bl.a. vid Skutvägen och Karlslundsplan. I oktober 1977 spränger man på Briggvägen, Fregattvägen och Gondolstigen, bergmassor tippas vid den blivande p-platsen på Torget. Tippning av bergsmassor sker också till Båtklubbens behov för att kunna anlägga bryggor, bl.a. vid Sjövreten men också till ”helikopterplattan” vid Vår Bostads väg.

I december 1977 fortsätter man att spränga, bl.a. vid Tennisstigen och Mellanstigen, fortsätter därefter i januari 1978 att spränga, fortfarande vid Tennisstigen men också vid Ringvägen (S Wallanders väg).

Gatu & Väg AB som är entreprenör, fortsätter med arbetena så länge det går in på vintern, men en hel del arbeten blir avbrutna pga tjäle, bl.a. gångvägen vid sjön vid Sjövreten. Man beslutar dock att spränga vissa sträckor under vintern och att lägga dessa massor vid soptippen.

Rädda våra staket!

I februari 1978 konstateras att sprängningsarbeten orsakat skador på häckar, staket och träd, fortsättningsvis monteras staket ned under tiden sprängning sker i närheten. Under hela entreprenadtiden finns endast klagomål från två stugägare om träd mm som man vill ha ersättning för, den ena säger sig ha fått tre tallar förstörda – den andra påstår att syrénbuskar mm har blivit förstört, något som tillbakavisas av entreprenören efter besiktning.

Vid Barberarstigen läggs under våren ned vattenledning, denna måste dock läggas grundare än vad ritning visar varför denna ledning kompletteras med el-värmekabel.

1978 läggs septiktankar ned för förvaltarbostaden samt förvaltningskontoret (expeditionsbyggnaden), Sådana tankar får man inte längre tillstånd för i området.

I maj spränger man på Torgvägen och lägger ledningar på Arkitektvägen och Ringvägen, man iordningställer även parkeringen vid Badparken. I juni spränger man på Utsiktsvägen för att under hösten 1978 fortsätta sprängningarna på Bergastigen, Gålöstigen och Bollstigen.

Nu börjar det bli mer och mer vanligt att staket blir skadade vid sprängningsarbetena, varför man gör en undersökning av hur mycket staket som kan komma att bli skadat vid sprängning och schaktning. Man kommer fram till att ca 10.000lpm staket kan komma att förstöras, varför det mesta bör monteras ned innan sprängning alternativt lagas efter.

Under hösten fortsätter arbetena längs Båtstigen, Fiskarstigen, Parkvägen, Utsiktsvägen, Typografstigen samt vid ”Nordells tomt”.

Elektriciteten får ge plats för vatten

I januari 1979 konstateras att en stor mängd av de elkablar som lagts på 30-40 talet (blymantlad kabel) måste flyttas till förmån för sprängning för de nya vattenledningarna. De elkablar som flyttas läggs nu i plastkabel, delvis med större ledningsarea. I april 1979 läggs dräneringsledning längs Djupdalsvägen och Rönnskärsstigen som ansluts till nedlagd dagvattenledning.

Nya vattenverk

HSB får under våren bygglov för vattenverken (Badvägen och Elektriska gatan) och dessa byggnader handlas upp och påbörjas. Nedan finns en ritning över vattenverken. Där syns vilken del som vattenreservoaren finns i och hur stor mängd vatten som kan magasineras där. Till vattenverk 1 (Badvägen) är 5 vattenpumpar (brunnar) kopplade och till vattenverk 2 (Elektriska gatan) är 4 pumpar (brunnar) kopplade. De år som vi köper vatten från kommunen, pumpas detta till vattenverk 1. Mellan de två vattenverken finns ingen fast gräns för vilka stugor som försörjs, genom att ändra ventilinställningar kan försörjningsgränser flyttas inom området beroende på tillgång till vatten och förbrukning. Detta har underlättats betydligt efter de senaste ventilbyten som gjordes vintern 1999/2000, vilket medför bl a att vi kan minska vårt behov av att köpa kommunalt vatten via Berga.

Vattenverken magasinerar ca 100m3 vatten vardera. Detta hjälper till att utjämna vattenbehovet över dygnen/veckorna, eftersom det vissa dagar vissa tider går åt mer vatten och andra tider andra dagar går åt mindre. Då reservoarernas vattennivå har sjunkit till 25 % av volymen, slås pumparna som försörjer området automatiskt av till dess att acceptabel nivå med vatten uppnåtts igen. Fulla, och utan påfyllning, kan reservoarerna teoretiskt sett försörja 570 stugor under ett dygn med normalförbrukning (350liter).

Idag har våra vattenbrunnar tillsammans en maximal kapacitet på ca 270 m3/dygn. Teoretisk sett kan vi alltså fylla upp båda vattenverkens reservoarer på mindre än ett dygn.

Tillbaka till augusti 1979 har man dragit ledning över tomt nr 854 varför ”erforderligt grusmaterial samt 3 lass jord” ska levereras till tomten för återställning av tomtinnehavaren. Så skedde på fler tomter där man var tvungen att dra ledning över tomten.

På Segelstigen läggs en vägtrumma för dagvattenavledning vid lågpunkt, denna trumma byttes under sommaren 2000 då den gått sönder av trädrötter och annat.

Under hösten 1979 byggs vattenverken färdigt och man river de tidigare cisternbyggnaderna. Någon har dock stulit motorskyddet vid pump 6 och nytt sådant får införskaffas.

Stugägarföreningen har åsikter om utslagsvaskar!

Årsta Havsbads stugägarförening lämnar i februari 1980 ett förslag till åtgärder som avser ”Posten, Molins lägenhet, Simlärarebostaden, HSB:s expedition och personalutrymme, pannrummet, Kenneth Anderssons lägenhet, Fd fotolokal och fd charkbutik och damfrisering”. De flesta föreslagna åtgärderna accepteras av HSB och genomförs.

I juni 1980 är vattenverksbyggnaderna och pumpöverbyggnaderna färdigställda för slutbesiktning, åskan har dock slagit ut larmfunktionerna i bägge vattenverken. Ett fel som återkommer en månad senare vid nästa besiktning, och man får ändra installationen så att detta inte händer igen.

I mars 1981 fastställer slutligen Länsstyrelsen ”skyddsområde med skyddsföreskrifter för grundvattentäkter” med samma innehåll som fanns i förslaget.

Hur är det idag?

Nu har det gått närmare 25 år sedan vårt vattensystem byggdes. Kapaciteten räcker inte riktigt till längre, det är ett skriande behov av gemensamt avlopp (kommunen hotar med kommunalt VA). Vad är normalförbrukningen för en stuga idag kan man fråga sig? Några uppgifter för stugan (hushållet) finns inte att få tag på idag, däremot sägs att vi gör av med 190liter/person och dygn. Om detta stämmer har vi ett vattensystem som klarar 1,85 person i varje stuga, räknar vi bort vattentoaletten (som vi i de flesta fall saknar), kan vi klara drygt 2 personer per stuga och dygn.

Var rädd om vattnet!

Hushållens vattenförbrukning hämtad från Naturvårdsverket

Liter / person / dygn