Årsta Havsbads samfällighets

Kö- och förmedlingsregler för lokaler/lägenheter Torget

1. KÖREGLER

1.1 VEM KAN STÄLLA SIG I BOSTADSKÖN?

Den som har ett svenskt personnummer kan anmäla sig som sökande till bostadskön. En person kan endast ha ett köärende. Anmälan får göras först den dag personen fyller 18 år.

  • VAD SKALL INGÅ I ANMÄLAN TILL BOSTADSKÖN?

Anmälan om intresse görs till Årsta Havsbads Samfällighets Styrelse.

Obligatoriska uppgifter i anmälan till bostadskön är namn och adress, telefonnummer samt vad lägenhet/lokal avses andvändas till-

Om det saknas obligatoriska uppgifter i en anmälan till bostadskön begär Samfälligheten in komplettering. Komplettering ska ske inom tre veckor från datumet för begäran om komplettering, för att kötiden ska räknas från anmälningsdagen. Om komplettering kommer in senare än tre veckor räknas kötiden från den dag kompletteringen inkom till Samfälligheten

1.3 KÖTIDER

Kötiden räknas från den dag registrering med kompletta obligatoriska uppgifter inkommit till Samfälligheten.

Kötiden är personlig och kan inte överföras på någon annan.

När en sökande har förmedlats lägenhet genom bostadskön och hyresavtal tecknats nollställs kötiden. Se vidare avsnitt 2.2.

2. FÖRMEDLINGSREGLER

2.1 GRUNDREGLER

Sökande i bostadskön står i en rak gemensam kö. Alla bostäder förmedlas till den sökande som har längst kötid. Det är Samfälligheten som beslutar om de krav som gäller för att en kund i bostadskön ska bli godkänd som hyresgäst. Kraven kan avse typ av inkomst, inkomst av viss storlek, med mera. För att bjudas in till visning och föreslås som hyresgäst måste fastighetsägarens krav vara uppfyllda.

Den grundläggande principen är att den sökande som anmält intresse för en bostad och har den längsta kötiden samt uppfyller fastighetsägarens krav för godkännande ska föreslås som hyresgäst.

2.2 KÖTID

Efter att hyresavtal tecknats kan sökande inte återfå sin kötid. Undantagsvis kan prövning ske vid dolda fel i bostaden som allvarligt påverkar förutsättningarna för att bo i den. Ett krav är dock att felen ska vara av en sådan karaktär att kunden inte kunde upptäcka dem i samband med visning av bostaden och att fastighetsägaren inte är beredd att åtgärda felen.

2.3 SÄRSKILDA BESTÄMMELSER

Om Samfällighetens styrelse anser att lägenheten/lokalen är anpassad till verksamhet som skulle gynna torgets möjlighet att få ett livfullt och trivsamt torg samt gagnar medlemmar i Årsta Havsbad så ges styrelsen möjlighet att välja i kölistan utan att följa kölistans datum.

Detta förfarande skall endast nyttjas i undantagsfall.

Låt värmen vara på så undviker du att rör fryser sönder och orsakar vattenskador. På köpet håller du fukten borta. Det är ett av flera goda råd till alla fritidshusägare.

Om du har ett gammalt torp som är oisolerat behöver du inte ha värmen på under vintern. Har du däremot ett fritidshus med tjock isolering och fuktspärr i väggarna finns det risk för fuktskador, särskilt under våren då det ibland kan vara varmare ute än inne. Se då till att ha grundvärme på minst + 10 grader. Men om du har vattnet på under vintern måste du tänka på att vattenrören ofta sitter mot en yttervägg under diskbänken och att det därför inte räcker att rummet är varmt.

- Den kalla ytterväggen kyler och det är kallt under diskbänken. Därför måste du öppna köksluckorna så att värmen kommer in dit också, råder Björn Armand, energirådgivare i Stockholm.

Ett annat knep för att hålla fukten borta är att inte stänga fönsterluckorna. Om du oroar dig för att få inbrott är det bättre att du sätter galler för fönstren.
- De få solstrålar som hittar in i huset under vintern värmer det och minskar risken för fukt- och mögelproblem, säger Björn Armand.

Om ditt fritidshus står ouppvärmt under vintern måste du tömma vattensystemet och det är säkrare att göra det även om du har underhållsvärme på, inte minst därför att du kan drabbas av strömavbrott.

Så här gör du:

  • Stäng av huvudvattenkranen så att du begränsar skadorna om ett rör skulle frysa sönder.
  • Töm varmvattenberedare, pumpar och vattenhydroforer. Om du har vattenutkastare, tänk på att koppla bort slangen för att den självtömmande funktionen ska fungera. 
  • Spola ur alla toalettstolar och se till att tömma spolcisternen.
  • Lämna alla kranar öppna.
  • Frostskydda vattenlåsen under tvättställ, diskbänk, brunnar och toaletter med t ex propylenglykol. 
  • Töm termostatblandare.
  • Dålig ventilation kan också göra att huset drabbas av fuktskador. Låt därför självdragsventilationen vara öppen under vintern och håll spjällen i kakelugnar, köksspisar och imkanaler åtminstone delvis öppna.
  • Dra ur sladdar från vägguttagen och lägg in vattenslangar och utomhussladdar i huset under vintern.
  • Om du inte ska ha underhållsvärme på i huset bör du stänga av elen med huvudströmbrytaren.
  • Se också till att täta alla springor och håligheter så att du slipper få ovälkommet besök. Täta med rostfritt nät av stål, mässing eller brons och tänk på att en mus kan ta sig in genom ett hål som är 6-7 millimeter. En råtta behöver två centimeter.
  • Gör en ordentlig höststädning, eftersom smuts och kvarglömda matrester kan orsaka mögel.
  • Och sist men inte minst: uppmuntra inte tjuven genom att lämna stöldbegärliga saker som till exempel tv, stereo eller sprit i fritidshuset över vintern.

Tips för alla
Några saker alla husägare bör göra inför vintern:

  • Rensa hängrännor från löv och skräp.
  • Placera rännor under stuprören för att leda bort vattnet från huset.
  • Kontrollera att fönster och dörrar är täta.
  • Se till att tegelpannorna är hela och att taket inte läcker.
  • Ta bort dåliga grenar på träd och buskar, så att de inte knäcks under en storm och skadar huset.
  • Töm alla utomhuskranar.
  • Ta bort eller beskär buskar som står för tätt inpå huset.

Denna artikel är hämtad ur Villaägaren nr 5-2006.
Av Marie Flodin

För att få godkänt måste du ha 80% rätt på frågorna

1) Vad är dagvatten?




Var vänlig och svara på frågan.

2) Får man släppa ut dagvatten på gatan?




Var vänlig och svara på frågan.

3) Hur många procent av regnvattet på ett tak blir dagvatten

husgubbe






Var vänlig och svara på frågan.

4) Vad betyder LOD



Var vänlig och svara på frågan.

5) Vilken lutning av marken är den minsta för att avrinning från huset skall fungera




Var vänlig och svara på frågan.

6) Hur många kubikmeter vatten (regn/snö) blir det i vårt område på ett 70m2 tak




Var vänlig och svara på frågan.

 

Test Resultat

Klicka på knappen [Få resultat]. Resultatet kommer att visas här.

Dagvatten är vatten som tillfälligt rinner på markytan. Oftast menar man vatten från hårdgjorda ytor så som hustak, vägar, parkeringsplatser och stenläggningar. Det mesta dagvattnet är regn eller smältvatten från snö och is. Om någon står och tvättar bilen på en gata så räknas tvättvattnet som dagvatten eftersom det är vatten som tillfälligt rinner på en hårdgjord yta. Det finns ingen definition av dagvatten i svensk lagstiftning.

Varför är dagvatten viktigt?

Dagvatten har alltid varit en viktig fråga att lösa, ända sedan människorna började bygga hus. Ingen vill ha vattnet från taket på fel ställe. Det kan rinna in i huset och då är hela vitsen med att ha tak borta. Vattnet kan rinna ner i husgrunden och göra så att huset möglar eller blir snett. Vattnet kan bli en stor vattenpöl precis vid ingången till huset. Man blir blöt och smutsig och på hösten kanske vattnet fryser och då får man ett isigt område som man kan halka på och göra illa sig.

I en skog eller en hage rinner en del av regnvattnet ner i marken och om det kommer jättemycket regn kan det rinna på markytan också och bli vattenpölar. En del av vattnet tar växterna upp. En del av vattnet blir grundvatten i marken och en del rinner genom marken till sjöar och vattendrag. När vi människor bygger hus, vägar och stora parkeringar av asfalt så blir det som en barriär som gör att regnet inte längre kan rinna ner i marken. Då måste vi ta hand om det på något annat sätt. Ju mer hus och vägar vi bygger desto mer dagvatten får vi att ta hand om.

Hur mycket dagvatten blir det?

På ett år regnar det normalt mellan 500 och 1000 millimeter beroende på var i Sverige man bor. Den snö som kommer har räknats om till regn och ingår i siffran. En del av regnet avdunstar, det betyder att det blir vattenånga, som blir en del av luften igen.

Men allt vatten som inte avdunstar blir dagvatten om det regnar på en hårdgjord yta. Ett exempel hus på 70 kvadratmeter (10*7m). Hos oss så regnar det ungefär 650 millimeter per år på hustaket (snön är omräknad till regn). En millimeter regn gör att det blir en liter vatten per kvadratmeter. Uträkningen blir då: 650 liter/kvadratmeter *70 kvadratmeter =45 500 liter vatten per år kommer på taket.

Man brukar räkna med att 80% av regnet på ett tak blir dagvatten. Vi räknar vidare: 45 500 liter * 0,8 = 36 400 liter dagvatten. Det är samma sak som 36 kubikmeter dagvatten. Det behövs fyra pooler som den på bilden för att allt dagvatten från taket ska få plats.

Hos oss där en stor del av marken är hårdgjord blir det väldigt mycket dagvatten att ta hand om.

pool4mpool4st
Foto: www.fotoakuten.se

Vart tar dagvattnet vägen?

Vårt dagvatten rinner direkt ut i Horsfjärden så släpp inte ut en massa skit!

Hur tar jag hand om mitt dagvatten?

Dagvatten från småhusområden är vanligtvis inte så förorenat att det behöver avancerad rening. Det viktigaste är att man låter regnvattnet tränga ner i marken (infiltrera) eller åtminstone fördröjer vattenflödet från den egna tomten.

På så sätt minskas mängden vatten som går ut till diken och dagvattenledningarna. Genom att ta hand om dagvattnet från din egen tomt kan du både göra en insats för miljön och till exempel använda vattnet till trädgården på sommaren.

I Årsta Havsbad tar vi hand om dagvattnet lokalt. Vi har en dagvattenstrategi där ambitionen är att ta hand om dagvattnet lokalt genom att låta regnvattnet infiltrera på tomten. Om förutsättningar saknas för detta behöver dagvattenflödet istället fördröjas inom tomten.

Som fastighetsägare ansvarar du själv för att din dagvattenhantering sker på ett sätt som överensstämmer med detaljplanen för området och i de fall diken och allmänt ledningsnät finns gäller Samfällighetsföreningens, bestämmelser.

Det är alltid viktigt att dagvattnet omhändertas på ett sådant sätt att den egna fastigheten eller andras fastigheter inte påverkas. Avledningen får heller inte ske till gata.

Markens betydelse

Du som söker bygglov ska till det tekniska samrådet redovisa hur dagvattnet ska tas om hand på din tomt. Innan du bestämmer dig för hur du ska ta hand om dagvattnet är det viktigt att göra en undersökning av marken på tomten. Markens genomsläpplighet och grundvattennivån är viktiga faktorer att ta hänsyn till. Det är viktigt att marken lutar bort från huset för att undvika fuktproblem i grunden eller längs källarväggar. Närmast huset bör marken ha en lutning på minst 1:20 (minst 15 cm nivåskillnad) på en sträcka av minst 3 meter från byggnaden

Vanliga metoder att ta hand om och fördröja dagvatten

Minska andelen hårdgjord yta

Ett bra sätt att minska mängden dagvatten som rinner av från tomten är att välja andra alternativ än asfalt och andra ogenomträngliga material när man ska anlägga till exempel parkeringen, gångar eller uteplats.

Exempel på genomsläppliga material är grus, singel, hålsten av betong, marksten med genomsläppliga fogar och rasterplattor. Lutningen på marken bör vara riktad bort från huset och andra hårdgjorda ytor. Se till att dagvatten inte leds ut på gatan eller till andra fastigheter.

Genomsläppliga material bör inte läggas i för brant lutning eftersom infiltration då sker i en mindre del av ytan med risk för igensättning. För samtliga material gäller att underliggande lager bör utföras av grovt material för att kunna ge god infiltration. Parkeringen på tomten ska helst luta mot grönytor och inte förses med kantsten eller mur. På så sätt kan även vattnet från denna yta infiltreras på tomten.

Armerat grus.

armeratgrus
För att få mer stabilitet på till exempel grus kan man använda rastergummi.

armeradbetong

Hålsten av betong.

Plattor med genomsläppliga fogar.

sedumtak

Grönt tak på stugorna (detaljplanen för Årsta Havsbad tillåter tyvärr inte detta)

”Gröna tak” – växtlighet som takbeklädnad Ibland räcker tomtytan inte till för att ta hand om allt vatten. Genom att anlägga gröna tak på byggnader kan du minska den totala mängden dagvatten. Taken byggs då upp i flera lager med dränering och ett tätt material närmast taken. Ovanpå detta läggs ett växtlager. Gröna tak har fler fördelar än att bara minska dagvattenmängden. Vegetationstäcket utgörs ofta av torktåliga fetbladsväxter (sedum) som ger en blomning med färgnyanser i gult, grönt och rött. Sedumtaken skapar nya områden för växter samt fåglar, insekter, fjärilar etc. Taken skyddar även byggnader från solstrålning under sommaren och isolerar när det är kallt.

Regnvattentunna

tunna

Det enklaste sättet att återanvända dagvatten är att samla upp vatten från stuprör i en eller flera regnvattentunnor. Vattnet kan sedan användas till att vattna planteringar eller andra grönytor på tomten. En regnvattentunna fylls relativt snabbt. För att minska risken för fuktskador på husgrunden när tunnan är full bör du ordna ett överfyllnadsskydd på högre höjd på tunnan. Överskottsvattnet kan avledas genom ränndalsplattor eller en slang till gräsmattan eller någon annan lämplig vegetationsyta. Minimera drunkningsrisken för barn eller djur genom att se till att tunnan är försedd med lock eller övertäckt med någon typ av nät.

Ränndalsplattor

ranndal

Dagvatten från tak kan avledas genom att använda stuprör med utkastare och ränndalsplattor (en utkastare är böjen i slutet på stupröret som leder ut vattnet på tomten). Utkastaren bör vara minst 20 cm lång för att undvika vattenstänk på byggnadens fasad. Från ränndalen får vattnet rinna ut över lämpliga gräsytor och/eller planteringar på tomten där det infiltrerar. Där rännan slutar måste gräset skyddas mot erosion, exempelvis genom att anlägga grus eller färdigt gräs. Rännan av plattor bör vara tillräckligt lång för att inte belasta byggnadens dräneringssystem. Se till att marken lutar ut från huset så att huset inte riskerar att få fuktskador. Gräsytan bör vara tillräckligt stor och matjordslagret vara minst 15 cm samt innehålla sand och grus. Om det inte går att infiltrera regnvatten i gräsytor eller planteringar kan det ledas bort direkt till ett hålrumsmagasin under mark, till exempel en ”stenkista”. Tänk på att inte leda överskottsvatten till grannfastigheten eller gatan. Led i stället, om möjligt, vattnet till avrinningsstråk i lågpunkter utmed tomtgränsen.

Infiltration på gräsytor

Det mest effektiva sättet att fördröja dagvattnet är att låta vattnet infiltreras i tomtens grönytor eller andra genomsläppliga ytor som exempelvis grus. För att kunna hantera takvattnet på tomtmark behövs både en tillräcklig yta och ett infiltrationsvänligt material. En tumregel för hur stor yta som behövs för att ett normalstort regn ska kunna tas upp av marken är mellan 1-2 gånger den hårdgjorda ytan, till exempel takets yta. Även mindre ytor kan användas vid normalstora regn men då måste man säkerställa att vattnet vid stora regn kan rinna förbi ytan och avledas utan risk för översvämning. Infiltration genom en gräsmatta fungerar även som ett filter och kan avskilja en del av de ämnen, till exempel kväve och fosfor, som dagvattnet för med sig. På så sätt minskar risken att dessa ämnen följer med och förorenar grundvatten, vattendrag och sjöar.

Stenkista eller annat vattenmagasin

magasin

Ett vattenmagasin under mark kan vara ett alternativ då det inte går att leda ut takvattnet på någon vegetations- eller grusyta eller då tomtytan inte räcker till för att ta emot allt regnvatten. Vattenmagasinet kan vara i form av en stenkista fyllt med singel och makadam eller ett magasin med regnvattenkassetter eller annat material som ökar markens förmåga att ta hand om vattnet. Innan man bygger någon form av underjordiskt magasin är det viktigt att man undersöker markförhållandena så att vattnet rinner bort från huset när det infiltreras.

På så sätt undviker du fuktskador på huset. Det är också viktigt att magasinet dimensioneras rätt från början. Magasinet har en begränsad volym och för att undvika översvämning kan det behövas någon form av bräddavlopp till ett avrinningsstråk eller till föreningens diken och dagvattennät. Vattnet bör, innan det tillförs kistan, rensas från löv i en lövrens.

I de fall regnvattnet passerar genom marken innan det når magasinet bör man även ha ett sandfång (ett slags behållare där sand kan sjunka till botten och på så sätt skiljas från vattnet).
Ett vattenmagasin blir förr eller senare igentäppt på grund av att små partiklar från dagvattnet sätter igen porerna i magasinet. Hur lång tid detta tar varierar men kan uppskattas till ungefär tio år. Magasinet måste då grävas upp och bytas ut.

Svackdiken

svackdike

Inom området kan det ibland vara lämpligt att samla upp det dagvatten som inte infiltreras, i ett grunt dikessystem, ett så kallat svackdike. Dessa brukar vara gräsbeklädda, men kan även bestå av grusfyllning och fungerar både som infiltrationsyta och öppet avrinningsstråk. För att diket ska kunna ta emot vatten på ett så effektivt sätt som möjligt kan marken i dikets botten bestå av ett lager makadam eller annat material som ger porvolym.

Svackdiken medför fördröjning och rening av dagvattnet samt ger ökad grundvattenbildning. Såväl planering som förvaltning av svackdiken kräver samverkan mellan fastighetsägarna och föreningen.

Fritt efter text från Huddinge kommun

Testa din kunskap?

fraga

Här är dom senaste utgåvorna.

Klicka på dom och läs!

2018

nr74

2017

nr72 nr73

2016

nr70  nr71

2015

nr68  nr69

2014

nr66  nr67